Vi som skriver gör det i olika kapaciteter och orsaker, men alla har kommit hit för att få stöd av varandra i kampen mot psykisk ohälsa. Ni är välkomna att kontakta oss ifall ni vill blogga med oss.

tisdag 20 maj 2014

Vila i frid

Just nu är det en tung period. För ungefär två veckor sedan hittades en av mina bästa vänner död, hon hade begått självmord. Det som inte fick hända har hänt. En siffra i självmordsstatistiken och mil efter mil med tårar och sorg.
Jag vet att alla har ett eget ansvar, men jag är så arg på psykiatrin som inte gav henne någon hjälp värd namnet "vård". För det är sant. De straffade henne när hon behövde tröst och stöd, såg henne som manipulativ och uppmärksamhetssökande och använde det som ursäkt för att vända henne ryggen.

Jag tänker mycket på hennes familj. Står utan ord.
Jag läste en av min väns gamla bloggar och hittade ett stycke som hon hade skrivit om mig, det hade jag inte sett förut. Hon skrev att hon älskade mig.
En sista kram är allt jag begär.

Nej, tomheten... På fredag är det begravning. Ett avsked som jag inte vill ta.

Även döden
kunde visa lite folkvett.
Du som till slut
hinner upp oss alla.
Nog hinner du
hålla din häst
vid grinden.
Tillåta oss
säga adjö.

Det skulle
hjälpa oss mycket
om vi fick vinka i fönstret.
Pressa läpparna mot rutan,
forma munnen
till ett sista :
förlåt.

- Liselotte J Andersson

4 kommentarer :

  1. Det är väldigt sorgligt att höra, och jag tror att många också kan känna igen sig i ilskan mot vården som haft en chans men inte sett och förstått. Lätt att känna sig skyldig som närstående också, men livet är ett sabla trassel ibland och vi gör oftast så gott vi kan. Ibland får vi aldrig alla svar... Det var en fin dikt. Stor kram till dig och ta hand om dig.

    SvaraRadera
  2. Jag beklagar, det är väl det enda man kan säga fast det är ett kasst uttryck tycker jag. Jag är ledsen för din skull, och för alla andra som blir berörda av din vän.

    Det är inte samma sak, det vet jag, men min då bästa vän dog av en (oavsiktlig) överdos när vi var tjugo år. Här en dag, borta nästa. Jag skulle ha ringt henne den kvällen, men gjorde det inte för jag trodde att hon skulle jobba och jag ville inte störa om hon skulle upp tidigt.

    Många kramar!

    SvaraRadera
  3. Det är så förfärligt att psykatrin inte gör sitt jobb så att vackra varelser får gå ett hemskt öde. Detta måste få ett stopp, någon gång. Väldigt vacker dikt också. Kram.

    SvaraRadera
  4. Jag är ledsen för din vän, hennes familj och dig. Min vän dog av cancer vilken hon hade kämpat mot i 7 år. Hon ville leva. Ingenting i den här världen är rättvist.

    Fin dikt som S säger.
    Jag har inte varit över ytan för att kunna svara innan.
    Att förlora någon man älskar som lider under hela den delen innan slutet är fruktansvärt.
    Man önskar att det fanns något man kunde göra. Men det är inte alltid det går, vissa mår för dåligt, för sjuka. Vare sig det är psykisk sjukdom eller cancer. Dont matter

    Kram

    SvaraRadera