är att som psykiskt sjuk får man
sällan hjälp för en fysisk skada.
Om man har brutit benet får man
hjälp när en benpipa sticker ut
från vaden.
Men säger man att man har väldigt
ont i magen och känns som att man
skall sprängas, och hjärtat rusar
i smärta, så ser de i ens journal
att man även går till psyk.
Då avfärdas man som ångestdrabbad.
Ofta bryr de sig inte ens om att
kolla upp ens organ som känns
skadade.
Om man är psykiskt sjuk,så
avfärdas allt som ångest, eller
panikattack!
Skall det verkligen behöva vara så??
Visst, det KAN vara så att det är ångest någon gång,
men kanske inte alltid.
Är de beredda på att chansa??
Någon mer än jag som upplever detta gång på gång?
Hälsningar Eriiza - http://eriiza.webblogg.se/
Jag har upplevt det flera gånger. Har ofta bröstsmärtor, men de avfärdas som ångestrelaterade. Ingen tar dem på allvar! Tänk om det är något allvarligt fel på mig?!?
SvaraRaderaBra ämne du tog upp! Det behöver verkligen pratas mer om!
Det KAN ju faktiskt vara nåt annat, det är väl bra om man utreder det! Ångesten blir ju inte bättre av att man tror att nåt är allvarligt fel, kanske skulle vetskapen av att det inte är nåt fysiskt fel kunna lugna ångesten lite.. Äh, jag blir ju förbannad och argumenterar med dem istället..
RaderaAbsolut! Nu går jag inte till läkare speciellt ofta, men jag kom upp med akut andnöd, för det första vägrade de att ge mig kortisontabletter eftersom det "kunde utlösa ett maniskt skov". Ingen frågade mig HUR min bipolärhet fungerar, för mig svänger det konstant och det kan jag hantera, att inte kunna andas kan jag inte hantera! Nu var det troligtvis en ångestattack plus att jag utvecklat allergier i och med en massa saker, men det var det inte ens nån som föreslog att det kunde vara.. Det fick jag googla mig till och ringa 1177. Ett tag senare tog jag upp det med min psykläkare och han höll med mig i min egna diagnos. Man blir inte tagen på allvar!
SvaraRaderajag håller med, jag har nästan ingen ork att ta upp symtom när jag går till läkaren. de får titta på mig upp och ner om de vill och se om de hittar spår på galenskap, jag kan inte göra något åt det tyvärr. om friske jansson är smal så är det ok men om jag är inom mitt rätta bmi så är det misstänksamt, så fort de vet att jag bipolär så är jag ju opålitlig. ja ja liksom, ta en panodil. eller åk till sjukhuset, det kan ju vara en hjärntumör som jag fick höra här i skåne. jävla puckon.
SvaraRaderaJag håller med. En gång när jag skulle till vårdcentralen och ta blodprover så var det två sköterskor som tog emot mig.
SvaraRaderaNär jag drog upp tröjan och dom såg mina ärr på armarna,jag var jätte nervös och nästan svimmade,sa dom på dalmål (jag kommer från dalarna,förstår även dalmål): "den här tjejen är väl van sånt här så hon ska väl inte vara rädd". Jag kände mig jätte kränkt och när proverna var klara så sprang jag hem och mådde jätte dåligt :(
Den attityden har de även mot mig som har piercingar (och de som har tatueringar), vilket är en heeeeelt annan sak. Jag hatar att bli stucken och jag har varit på väg att svimma flera gånger. Sist när de tog blodprov på min katt faktiskt.. :( Är det så svårt att bara behandla människor med respekt? Vad skulle du, eller jag, vinna på att vara "rädda"?
Raderatill Mirrors truth: det är för jävligt att de - vårdpersonal säger så inför dig oavsett om de tror/vet att du förstår eller inte, en jättekränkning!! Självplågandet vi utsätter oss för är en nödlösning i situationer när ångesten är såpass, makalös större än den adrenalinutlösning smärtan orsakar oss när vi skär [bränner oss, självmediciner, shoppar maniskt osv.]
RaderaSKÄMS PÅ DEM!
du är inte själv om att ha blivit kränkt men jag säger alltid ifrån. jag blir faktiskt rabiat så fort någon har något att säga i stil med att jag kan skylla mig själv
visst har jag inte alltid ork, jag vill inte ofta leva men jag ger fan ingen rätt att tala om för mig att jag har satt mig i den här situationen
nä, jag önskar jag kunde få träffa de jävlarna som pratade över huvudet på dig. gör mig så grymt förbannad!
önskar vi kunde börja anmäla vårdpersonal, vi patienter som en egen förening