Vi som skriver gör det i olika kapaciteter och orsaker, men alla har kommit hit för att få stöd av varandra i kampen mot psykisk ohälsa. Ni är välkomna att kontakta oss ifall ni vill blogga med oss.

tisdag 3 juli 2012

Att få en psyksjuksröst hörd!

Som psykiskt sjuk är det ofta svårt att få sin röst hörd.
Även inom psykiatrin.
Som nu, min kontaktperson, är på semester i 5 veckor.
Innan hon gick på semester fick jag ändå inget
samtal med henne på nästan 3 månader.

Så skall det INTE vara.
En sjuk person behöver få stöd.

Jag orkar inte med stress, och detta stressar mig.
När Comviq stressar mig, och det inte går
som jag vill, kryper jag ihop i gråt och panik.
Då vill jag kunna tala med kontaktpersonen.

Istället knaprar jag piller i panik.
Och dricker alldeles för mycket vin.
Och naturligtvis de rakbladen som kallar på mig,
och färgar mina armar röda...

Så hur överlever man egentligen i världen, när de flesta inte har förståelse för oss?
Jo, man försöker hitta andra sjuka, andra som förstår din smärta.

// Eriiza - http://eriiza.webblogg.se/

2 kommentarer :

  1. välkommen bästaste Eriiza!
    hoppas du kommer trivas, skriva och stanna här =)

    ditt självskadande och drickande - I can relate som du nog känner till. jag finns ett klick ifrån ifall du vill prata om det. det är ett liv jag inte vill någon ska behöva leva, ont föder ont

    som svar till hela ditt inlägg - tell me about it! somrarna är alltid lika dåligt planerade av varenda öppenvård verkar det som? sen vet jag inte om det är bättre för de som istället väljer att gå till vårdcentraler för att få sin psykiatriska hjälp och om det nu ens är möjligt. nä, man ska vara tät nog att betala för sin privata doktor och terapeut antar jag och då vet man ändå inte om man får nog god kompetens ha ha skämtet är nästan alltid på vår bekostnad. det vill säga om vi inte utrustar oss lite mer. nu har jag alldeles, alldeles nyligen adressändrat och har inte ens någon ny öppenvård så den blir tasty. MEN jag har inte informerat min tidigare mottagning eftersom jag har en tid kvar och jag tror ändå inte de skulle sparka ut mig utan vidare, de borde nog ha ett ansvar för mig att remittera vidare mig till nya hemkommunens allra bästaste vård, inte sant systrar och bröder?!

    SvaraRadera
  2. Hej Eriiza, jag är också jätteglad att du vill skriva här hos oss! :)

    Mitt skrivande har jag tappat bort litegrann, och läsandet med, men jag ville i alla fall säga välkommen!

    SvaraRadera