Vi som skriver gör det i olika kapaciteter och orsaker, men alla har kommit hit för att få stöd av varandra i kampen mot psykisk ohälsa. Ni är välkomna att kontakta oss ifall ni vill blogga med oss.

fredag 29 november 2013

KAN TRIGGA! att ha rätt till rätt vård.


på onsdag nästa vecka ska jag träffa verksamhetschefen plus den senaste läkaren som i princip vägrade mig vård p.g.a. mina självskador. detta på min hälsocentral. jag varvar mellan att orka och inte orka bråka mer.

för en månad sedan blev jag sydd utan bedövning. jag påpekade detta för läkaren som sydde, hen satte bedövning, men den verkade inte överhuvudtaget, men hen ignorerade mig totalt. jag ringde då verksamhetschefen och var riktigt upprörd. svaret jag fick vad: "jag ska anteckna i din journal att du vill bli vänligt bemött". ja - ni förstår.

i början på veckan sökte jag ännu en gång vård för mina självskador. fick träffa en läkare som hävdade att det skulle ta en och en halv timme att sy ihop mina sår plus extra tid för att lägga bedövning. så runt två timmar påstod hen. finns inte en uns sanning i det påståendet. hen vägrade - sa istället att hen skulle skriva en remiss till närmsta sjukhusets akutmottagning, vilket ligger en timme bort med bil. och att en sjuksköterska skulle beställa sjuktaxi åt mig. först vägrade jag och sa att då går jag hem och struntar i det här.

men sjuksköterskan satte sig ner en stund med mig och pratade lugnt med mig och fick mig till slut att gå med på att åka till akuten. fick vänta en halvtimme på sjuktaxin, som även skulle hämta en annan person i grannstaden.

när jag väl får träffa en kirurg på akuten - så har det gått över sex timmar och hen vill förstås inte sy ihop såren helt p.g.a. infektionsrisken. men hen var otroligt trevlig och bemötte mig som vilken annan patient som helst. kollade förstås om jag hade kontakt med psykiatrin och hur jag tyckte att det fungerade. vi tog tiden tillsammans - och hen var färdig på tjugo minuter.

- på onsdag ska jag då till hälsocentralen för att jag nu, ännu en gång, har fått nog av hur de möter mig (och antagligen patienter med liknande problematik). behöver all pepp jag kan få.

massa kärlek! jag vet att vi, tyvärr, är alldeles för många som bemöts såhär inom den somatiska vården. det här har hänt mig alldeles för många gånger. nu ska jag våga stå upp för mig själv och alla er andra som blir behandlade på det här viset.

1 kommentar :

  1. Man blir verkligen mörkrädd men inte förvånad! Jag är med dig och hejar på dig mitt hjärta! Synd att jag inte befinner mig närmre fysiskt för då hade jag gärna följt med dig. Detta är så ofantligt viktigt! Vården måste bli värdig för alla! Kärlek!

    SvaraRadera