jag är bipolär typ 2 med rapid cycling även om uppåtperioderna lyst med sin frånvaro den senaste tiden. mina mediciner gör mig avtrubbad och jag kan inte längre gråta trots att jag så ofta skulle behöva det. jag är i begynnelsen av en ätstörning, jag har börjat röka för många cigaretter och jag längtar konstant bort härifrån. livet jag lever just nu är inte värt det men samtidigt har jag ingen kraft att göra någonting åt det, jag står och stampar på samma fläck och har gjort det i många år nu. jag har ingen respekt för mig själv och mitt självförakt driver mig till diverse destruktiva beteenden som kan få katastrofala följder. jag vet inte vad jag ska skriva just nu, har en väldigt dålig dag och har precis hetsat en massa mackor så har ångest och mår illa.
en plats för oss psykiskt utmanade samt anhöriga; utstötta att tillsammans skapa en gemenskap där vi känner oss trygga nog att skriva av oss och bli hörda om vi så vill
välkommen:)
SvaraRaderatråkigt att du har dålig dag, jag har själv haft bulimi tidigare och det är ett helvete när man väl är inne och fast i det, då är det väldigt väldigt svårt att ta sig ur
bipolär vet jag hur det är, jag hade kanske lite rapid cycli ng när jag var mycket yngre men numera är jag alltid trött
och brukade vara deprimerad året runt men nu är jag ganska medicinerad men känner mig inte avtrubbad, har hittat meds som inte har den effekten till slut.. gick i flera år som en zombie
hur som helst, jag har varit med ett tag så jag svarar så fort jag kan.. ibland tar det ett tag pga extrem trötthet men men det kommer ett svar till slut
kram!