"Tyst" medlem..

Har haft bloggtorka,big time! Har ju fått ett jobb och försöker fungera "normalt",vilket tar all min kraft! Det kan vara ansträngande för en människa utan psykiska besvär att klara av ett heltidsjobb+hem/familj,men för en med fel på psyket så är det sjuhelvetes värre.När jag kommer hem så är jag SLUT! Inte BARA i huvudet utan hela kroppen värker,kan knappt röra mig. I huvudet maler det tankar om ALLT jag gjort o sagt,vad som SKA hända,alla måsten jag MÅSTE orka med. Har en son på 17år som har det jobbigt. Han har Asperger och då han var 14år så blev han grovt sexuellt antastad..fotad..filmad av sin kontaktperson.Rättegång om den händelsen blir först i slutet av nov. över TVÅ ÅR efter händelsen!! Allt det där hände samma år som jag hamnade på psyket och var borta i fem veckor för första gången sen den dagen han föddes. :-( Jag var så tacksam att kontakpersonen FANNS där,då jag inte orkade..och så gör han en sån grej! Min son började röka på (braja) det året också och nu har han åkt fast 2ggr det här året,vilket leder till polisförhör,besök på Maria ungdom/Hanna o soc. Så det är MYCKET..och på allt det där så är min ekonomi åt helvete,varje månad så vänder man o vrider på slantarna o jag klarar bara av det med hjälp av kontokort o lån vilket förstås förvärrar bara allt,då månadsbeloppen växer.Men har inget fast jobb,så får inget större lån för att kunna baka ihop allt. Helt sjukt!! Jag har aldrig haft betalningsanmärkningar el. hyresskulder.Har räkningar för ca. 16.000kr/mån och så får man inte ett större lån som skulle sänka månadskostnaden rejält,BARA för att man inte har ett fast jobb. Eller för att man SÖKT lån på för många olika ställen. Men jag kämpar på som alltid.Livet ska visst göra ont..som en dans på väldigt taggiga rosor!