Det var längesen jag skrev här nu. Mycket för att mitt inlogg inte verkar ha fungerat. Men nu verkar det vara som det ska igen.
Jag undrar hur Ni här ställer er till DBT? Jag har blivit erbjuden det förut, men har alltid tackat nej av olika anledningar. Men nu, när det kom upp igen på tal för ett par månader sedan så gick jag faktiskt på dom där första två informationssamtalen, och sedan tackade jag faktiskt ja till behandlingen. Tyvärr så är väntetiden här i Örebro län (ni kanske har samma problem?) 8-14 månader. Jag hoppas att inget händer, eller att jag ångrar mig under tiden. För jag tror att det här kan ligga rätt i tiden för mig nu.
Men, ni som har gått DBT, har det hjälpt er? Hjälpte det er tillfälligt eller har det fortsatt att använda det man får lära sig? (Ja, ni som fullföljt en DBT-behandling då såklart). Om ni INTE fullföljde, varför slutade ni?
På ett sätt ser jag fram emot DBT faktiskt mycket, men på ett sätt så skrämmer det fullständigt livet ur mig.
en plats för oss psykiskt utmanade samt anhöriga; utstötta att tillsammans skapa en gemenskap där vi känner oss trygga nog att skriva av oss och bli hörda om vi så vill
Jag började min DBT-behandling i somras, jag var livrädd till en början och varje millimeter av kroppen ville springa där ifrån varje träff. Jag ville inget annat än att fly. Nu har jag gått några månader och alla i gruppen börjar bli mer bekväma, likaså jag. Jag känner för första gången i hela mitt liv att jag sakta är på väg till ett friskt liv. Ge det en chans!
SvaraRaderaVad kul att höra! Jag tror att det är många som är nyfikna på dbt men inte riktigt kommit så långt att de vågar. Att bara höra om det från psykiatrin kanske inte är det mest lockande. Erfarenhet från riktiga individer som går/gått igenom det ger så mycket mer.
RaderaTack för att du delar!
kram
Vad innebär DBT? Jag har såklart googlat, men ni som varit på det får gärna utveckla hur det verkligen är :)
SvaraRaderaDbt har förändrat mitt liv. Det går knappt att beskriva vart jag var när jag började och vart jag har kommit. Det är så långt. Men det är hårt jobb, som all terapi. Knappast någon magi utan förändring inifrån. Jag är inte färdig ännu men jag vet att jag aldrig kommer att hamna exakt där jag var igen. För jag och mitt liv har förändrats, det handlar om mer än externa färdigheter!
SvaraRadera