Blir mest ledsen av reaktionerna jag får
Blir ledsen för att jag utmanar mig själv och mina svårigheter.
Som att t.ex åka kollektivtraffik, något som är ren panik för mig.
Och jag får bara skit för allt..
Försökte förklara på min blogg, vad jag menade med varför
jag "orkar" etc. men fick mycket skit oavsett.
Naturligtvis fanns det många som stöttade mig och var
glada för min skull, att jag vågar.
Men ändå..
När slutade folk kunna vara glad för andras framgång???
Läser/hör jag någon göra ett framsteg i sitt liv, att komma
över saker de har svårt för - då blir jag innerligt glad.
Samhället har sjunkit ännu mer i mina ögon..
Det känns som om det sticker i ögonen på folk för att vi som är sjukskrivna bara ligger hemma och glassar! Alltså ska vi inte göra nåt, inte ha kul, helst inte kliva utanför lägenheten. Jag håller helt med dig i att jag glädjs för andra människor, och jag kan inte förstå när människor som ska vara mina "vänner" inte kan glädjas med mig!? Jag rensade min facebook för några dagar sen..
SvaraRaderaKrampårej! Hoppas vi får se resultatet av allt du fixar med! :)
Tack för ditt pepp!
RaderaFick mycket skit av andra "sjuka" också.. Förstår inte var världen är på väg egentligen...
Varför kan folk inte glädjas över att jag vågar?
Över att jag förmår att kliva över mina rädslor och fobier?
Det innebär ju att jag utvecklas, och inte står still!?
Fattar inte sånt jag heller, är de avundsjuka?? Jag har fått småtjuriga kommentarer om att jag minsann får sova på morgonen eller att jag minsann fick mitt studielån avskrivet. :( Till slut fick jag helt enkelt nog, jag orkar inte höra "om du bara hade nåt att göra" osv..
RaderaDet är väl bra det du gör, sen är det väl knappast att jämföra med ett heltidsarbete?? Att du orkar göra nåt den helgen eller veckan är ju en sak, men en annan helg eller vecka kanske du inte orkar leva?? Folk förstår inte och det verkar inte som att de vill förstå heller.
jag tror det finns ett par orsaker till att folk gör som de gör
Raderaförst och främst oförståelse, ignorans och avsaknad av empati
det andra är nog tyvärr ren och skär avundsjuka
du har en välbesökt blogg och dina läsare kan inte riktigt känna dig på riktigt
visst kan man skriva hur mycket som helst om hur man mår och vem man är men det kommer aldrig vara nog
i slutändan är det din blogg och har besökarna inget bra att tillföra så borde de nog inte läsa din blogg
men cybermobbare gör som de vill idag och de skulle aldrig säga det till ditt ansikte så ta inte åt dig
ynkligt beteende av ansiktslösa idioter imo