Mörkrädd med stil: en liten presentation

Hej på er alla! =)

Jag heter Victoria, är 23 år och är ny medbloggare här på Sisters&bros in arms. Jag är också en av dem som fick en returbiljett från helvetet.

Min historia med psykisk sjukdom började när jag var elva, med depression, ätstörning och senare också självskadebeteende. Jag höll allt dolt, det är inte lätt att prata om psykisk mående när man är elva-tolv, så jag kom inte i kontakt med psykiatrin förrän jag var fjorton. Det var då som jag började medicineras och blev riktigt sjuk. Efter det "vårdades" jag sex år inom slutenvårdspsykiatrin, främst för mitt svåra självskadebeteende. 

Men idag sitter jag här, levande, hemma hos mor och far och syster, framför datorn med en kopp kaffe och mår ganska så bra. Jag har varit fri från slutenvården i två år, och lika länge har jag varit självskadefri.

Nuförtiden fylls mina dagar med skolarbete (läser psykologi på Komvux), pianospelande, pyssel och skrivande på bloggen Mörkrädd. Jag har även kaniner och ett marsvin som behöver kärlek och omvårdnad varje dag. Jag tycker om att lyssna på musik, främst Depeche Mode och Skinny Puppy, och att läsa. Läser allt utom science fiction (förutom Liftarens guide till galaxen, såklart!)

Muffin Kanin <3

Hur kom jag då ur psykkarusellen? Tillslut, efter en del händelser då jag var tjugo år, så beslutade en läkare att jag skulle sluta med alla femtioelva mediciner som jag var ordinerad (och som inte hjälpte alls). Avgiftningen på PIVA var hemskt, men jag klarade det, och efter det...jag var som en ny människa, för att dra till med en kliché, men det är sant. De där borderline-humörsvängningarna försvann, den gigantiska ångesten försvann och jag hade och har tillräckligt med impulskontroll för att stå emot mina självskadeimpulser.

Därför råder det nu ovisshet om jag verkligen har borderl... okej jag vet att det heter emotionell instabil personlighetsstörning! i alla fall så kanske jag inte har IPS, utan istället har bipolär sjukdom. I maj kommer jag att genomgå en utredning för detta.

När jag blir stor (haha), eller snarare: när jag har min gymnasieexamen klar, så vill jag antingen bli barnpsykiater eller barnpsykolog, eller jobba med något tekniskt. Just nu är jag inne på att läsa civilingenjörsprogrammet på något universitet, men jag har inget definitivt bestämt. Jag tar studierna i lugn takt och försöker att inte stressa. Ibland så är långsamt det snabbaste!

Jag önskar er alla en trevlig dag =)

Kram från Victoria <3