TorsdagsTema - Medberoende

Vill åter igen poängtera att det är helt frivilligt om man vill skriva vidare på mitt tema, vill man skriva något helt annat får man gärna göra det. Det finns inga måsten på den här bloggen. Förutom att det bör beröra psykiska sjukdomar och sånt.. 

Jag hade en nära vän (relationer är inte min starkaste sida) som en dag kastade på mig en bok och sa ”läs den här, det behöver du”. Jag tittade frågande på boken, en tunn sak, men bestämde mig för att göra som hon sa, jag hade sett henne läsa den själv..

Boken heter ”Flodhästen i vardagsrummet” (Tommy Hellsten) och handlar om medberoende. Jag tror att jag tog mig igenom det första kapitlet och sen började jag storgråta, det var så klockrent, det satte ord på saker som jag aldrig kunnat uttrycka.

I stora drag handlar det om bristen på föräldraskap (psykiskt eller fysiskt), och hur det påverkar förmågan att växa upp till en fungerande självständig människa. Kärnan i föräldraskapet handlar här om ”spegling”, att när något traumatiskt händer (och det händer..) få möjligheten att, som barn, få känna det vi känner och ha en tröstande, stöttande förälder som visar att det är okej att vara ledsen, att vara arg. Om vi ständigt får höra att ”det där är väl inget att gråta över” så lär vi oss att vår känsla inte är värd någonting. ”Flodhästen” är problem man inte talar om, saker som tystas ner, barnet lär sig och anpassar sig till att det är normalt att pappa super och slår sönder mamma (bara ett exempel), det är inget att gråta över. Men att det inte är så jävla hälsosamt kan ju vem som helst lista ut, och vi växer upp till mer eller mindre fungerande individer ändå.

En sketen barndom är inte lika med medberoende, men jag förstod, för min egen del, att en hel del känslor – eller bristen på känslor – faktiskt har sin orsak. Det är inte en sjukdom, den går inte att medicinera, men jag tycker ändå att jag ser att medberoendet ofta går hand i hand med psykiska sjukdomar. Det går att arbeta med, men jag har aldrig träffat på någon inom vården som ens vet vad det är.. 

”Ett av de allra viktigaste kännetecknen för en person som lider av medberoende är att han styrs utifrån. Med att styras utifrån menar jag att personen har lärt sig att anpassa sig till någonting som finns utanför honom själv istället för att i sina tankar och i sitt handlande styras inifrån, genom sina egna känslor, tankar och behov.” - Tommy Hellsten.

En mycket förenklad sammanfattning hittade jag på Wikipedia.

Karaktäristiska drag hos medberoende är bland annat följande: De känner sig ansvariga för andra männniskors beteende, är ofta omedvetna om vad de själva vill och behöver, känner sig säkrast när de ger, attraheras ofta av människor med behov, attraherar ofta människor med behov, känner sig uttråkade och tomma om de inte har någon att hjälpa, överengagerar sig, tror att deras beteende är andra människors fel.

Har ni hört talas om medberoende? Min erfarenhet är att många i vården inte vet vad det är, om man inte pratar med missbruksvården. Det drabbar såklart inte bara barn/anhöriga till alkohol eller drogmissbrukare, utan andra former av missbruk samt barn som blivit utsatta för misshandel (psykisk/fysisk) eller incest. 

Känner ni igen er? Om ni vill skriva om det behöver ni inte gå in på detaljer, det har jag valt att inte göra för jag vill inte lägga mer energi på det som varit. Det är heller inte det relevanta, det som spelar nån roll är hur vi mår och vad man kanske kan göra för att förbättra det. 

Jag då, jag är naturligtvis ansvarig för andra människors beteende, jag har ingen aning om vad jag vill eller behöver, tar inte emot hjälp, har haft min släng av att "bota" trasiga karlar.. Jag har ett enormt kontrollbehov, litar inte på någon och ser sällan nåt bra hos mig själv. Curlar gärna andra människor, så att alla är nöjda och glada. Och ja, jag hör hur absurt det är när man pratar om det. Det finns inte plats för mig själv i mig, men jag försöker arbeta med det. Som Hellsten också skriver i boken så behövs det ofta en rejäl kris för att vi ska inse att hur vi lever inte är hållbart, att man når botten. Jag har gjort det också. 

Ah, det var vad jag tänkte säga idag. 

Använd gärna taggarna (etiketter) som finns här till höger, det blir lite lättare att hitta då.