Hej allihopa! En liten presentation om mig själv då..

Mitt namn är Lina Tsutsumi och jag är ny här på Sister in Arms, så jag tänkte att jag skulle berätta lite om mig själv och om min diagnos som bipolär. Jag ska försöka skriva så kortfattat som möjligt, jag är nämligen rätt bra på att skriva hela biblar (; (obs, ni får ha överseende för min ironi i mina texter)

Jag är 23 år och fick min diagnos som bipolär typ 1 när jag var 15 år. För er som inte vet så innebär  att vara bipolär att man svitchar från att vara deprimerad till att vara manisk.
Nåväl, personligen tror jag att min diagnos utlöstes under den tiden då, eftersom jag var i puberteten, en allmänt osäker fjortis och olyckligt nog blev jag också mobbad i skolan under den perioden.

Jag var väldigt manisk under den perioden och lades till slut in på ett behandlingshem på Karolinska och återhämtade mig ganska snabbt där. Att komma till behandlingshemmet var det bästa som någonsin hänt mig, även fast det var oerhört jobbigt då, men jag fick snabbt hjälp och även direkt en diagnos på vad jag hade - alltså, bipolär typ 1.

Jag har sedan dess jobbat väldigt mycket på mig själv. Vart i alkohol träsket, åkt dit på några enstaka återfall och som många andra tjejer.. umgåtts med helt fel killar. Men sådant lär man sig. I stort sett har jag mått väldigt bra och utvecklat mig själv väldigt mycket.

Sedan ca två år tillbaka så har jag slutat med mediciner och dricker ingen alkohol. Jag gick innan på lithium, men har aldrig tagit så mycket lithium, så det var en tidsfråga innan jag slutade med det. Och alkohol förstod jag efter några års supande att det helt enkelt inte funkade för mig. Jag mår helt klart bättre av att inte dricka alkohol och har roligare förståss!

Många kanske frågar sig då hur jag klarar mig utan mediciner? Jo, jag har rensat ut mycket gifter i kroppen, jag tror på gammal asiatisk medicinkonst och sunt tänkade. Sedan är jag självklart väldigt noga med sömn, äta rätt kost och att motionera.

Dessutom har jag aldrig sett min bipolära sjukdom som något hinder. Det finns många som till och med aldrig märker att jag faktikt är bipolär, delvis kanske för att jag är en väldigt stadig, positiv och en livsglad person. Och som många läkare brukar säga: Många som är bipolära, behöver inte må dåligt, inte kunna jobba och kan leva ett helt normalt liv. Faktum är att det finns de som jobbar heltid och är bipolära, skaffar barn etc. Det svåra för oss är nog att hålla alla rutiner, som att sova, äta och motionera.Och det gäller väl de flesta andra psykiska sjukdomar förstås.

Annars då? Jag jobbar lite smått och har lite aktivitetsstöd, men min största passion i livet är musiken! Jag har en dröm om att jobba som producent i framtiden och har alltid tyckt om att skapa musik. Spelar själv instrument som piano, gitarr och trummor och kan sjunga lite, men jag är nog alldeles för blygsam att göra det.

Så om inte annat så kan ni kika in på min blogg, där jag mest då skriver om musik och min väg in i musikbranschen, men lägger även in lite inlägg om hur det är att vara bipolär och några peppande egoboost inlägg. Kika gärna in

Ja, nu vart det en bibel i alla fall.. hoppas ni orkar läsa (;