en plats för oss psykiskt utmanade samt anhöriga; utstötta att tillsammans skapa en gemenskap där vi känner oss trygga nog att skriva av oss och bli hörda om vi så vill
måndag 28 januari 2013
Presentation Sayuri
Hej,
Jag hittade denna blogg av en slump. Brukar alltid leta efter bloggar eller andra forum som skriver om psykisk ohälsa. De är otroligt viktigt att det finns ryggtavlor att luta sig mot när man inte vet vart man ska ta vägen, då kan man skriva hit. För det behövs ryggtavlor. Det är inte lätt att leva när samhället ser ut på ett visst sätt eller att man ska vara på ett visst sätt. Det är lätt hänt att man tror att man är ensam med det man känner. Har känt så alldels för många gånger. Fast egentligen är det inte alls så. Det finns ryggtavlor att luta sig mot, även om man inte ser det, så finns dom.
Och vem är jag då? Blev diagnoserad 2010 med ADHD och emotionell instabil (f.d borderline). Har mått dåligt långt innan jag fick mina diagnoser. Misstänkte själv att jag var emotionell instabil långt innan min omgivning visste. Fick dock diagnosen damp när jag var liten men jag tror att dom tog bort den. Har inte haft det lätt precis, som många andra. Kommer från en dysfunktionell familj. Min familj förstod inte varför jag var som jag var och det gjorde inte jag heller då. Det gjorde till att jag blev misshandlad av mamma och en av mina syskon, blev även mobbad i skolan. Min pappa var frånvarande halva min uppväxt.
I nuvarande läge är jag starkt misstänkt för autism/aspergers. Så jag väntar på en utredning. Samtidigt som jag försöker kämpa med mina inre krig och förstå världen. Det är svårt. Vissa dagar är värre än andra. Jag försöker leva det liv som jag alltid velat. Jag läser på högskola fast psykiatrin avböjde mig att inte göra det. Blir galen om jag inte har något att göra rutinmässigt och jag älskar att utvecklas som människa och lära mig nya saker hela tiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Det är hemskt vad många som du får tro är normalt under uppväxten. Har man aldrig upplevt något annat så vet man inte att det finns något annat sätt att bli behandlad. Har du någon relation till din familj idag?
SvaraRaderaVäldigt starkt att plugga samtidigt som du kämpar och väntar på din utredning
Hur länge får en vänta på en utredning?
Håller med dig! Vi behöver någon eller några att luta oss mot. Någon som vet vad det betyder att må dåligt pga ens tankar. Eller pga saker vi inte förstår ens. Bara genom att mötas och dela på en blogg kanske det lilla stödet går att finna.
Välkommen igen!
Jag har kontakt med min familj. I alla fall med mamma och pappa. Men inte med några av mina syskon. Det är dock svårt att mötas på vägen när dom inte förstår vad det riktigt handlar om.
RaderaOm jag inte hade flyttat hade jag varit klar med utredningen nu. Jag vet inte hur långt tid det kommer ta. Men jag hoppas att dom skyndar på sig. För det är segt att vänta.
Tack!
mmm.. jag förstår, tråkigt att höra
Raderajag har haft det så med syskon men vi bestämde att det var dags att bli sams..
därmed inte sagt att min sjukdom är förstådd eller att jag förstår tillbaka, men den negativa energin var för jobbig för mina föräldrar och kanske för oss alla
jag vet dock verkligen vad du menar, det är jobbigt nog när en försöker förstå sig själv
ok, du har nyligen flyttat
så när de sen börjar med utredningen så görs den iaf i flera steg?
bra att du är på g med en sådan hur som
Hur kommer ni bli sams om dom inte förstår din sjukdom?
RaderaDet har jag gjort. Det är rätt skönt att komma bort från det som var men det finns kvar inuti, det är en helt annan sak dock.
Dom har precis skickat iväg en remiss, så snart så hoppas man väll.
jo, när ett större hot kommer in i familjen så blir allt rätt så bagatelliserat
Raderaom man inte förstår varandra så väl så kan man åtminstone acceptera varandra, vilket jag och min bror har gjort
och eftersom min mor blivit sjuk så blev det viktigare att bli enade än att hålla på någon stolthet eller vänta på någon ursäkt
jag tror nämligen det inte finns något i världen som kan göra att en del förstår.. om de inte råka uppleva det själva senare i livet
det finns de som har sett det här på nära håll sen de varit små, små barn och förstår det ändå inte
jag har varit arg förut men nu orkar jag inte vara det, speciellt inte när det finns mycket annat som oroar mig mycket mer
du har dock alltid rätt till dina känslor
jag har haft dem så jag förstår helt och hållet
det finns inget svårare än att de närmaste inte förstår något om en, de tittar på en som man vore riktigt dum i huvudet
och säger det kanske till en
det är svårt nog när man känner så för sig själv
det sårar en så djupt och hårt trots att de inte förstår att det verkligen gör det
det är frustrerande att inte kunna få dem att fatta.. ALLT bara sådär!
RaderaDet låter klok på ett sätt att du och din bor har blivit enade fast ni kanske inte alls förstår er på varandra. Det beundrar jag. Det kanske är lika kok hett under ytan?
Får jag fråga vad som oroar dig nu mera?
Det vet jag att jag har all rätt att känna som jag gör. Det är som du säger det är skitsvårt. Jag brukar försöka tänka att vissa människor vet inget bättre, kan inte göra något bättre. Sen så vet man ju aldrig bara för att dom i ens omgivning beter sig om idioter, behöver det inte betyda att dom är helt bortom flötet. Sen kan det kanske beror på hur personer i sin omgivning har haft för uppväxt. Exempelvis: min pappa han har jättelika drag av autism/aspergers. Han har aldrig varit där för mig känslomässigt men pengar har han alltid givit mig.
Jag kan relatera till det du skriver. Det är uttömmande att kriga på olika fronter. Har själv AS samt ADD (även om denna inte är helt fastställd så råder det ingen tvekan, väntar på att få en gedigen utredning gjord). Hoppas att du får komma till och göra utredningen så snart som möjligt. Det underlättar så oerhört, samt att de ökar möjligheten till korrekt behandling.
SvaraRaderaVälkommen hit, hoppas du kommer att trivas.
Välkommen in i värmen! ;D
SvaraRaderaHoppas du trivs och fortsätter skriva!
Du är varmt välkommen hit! Hoppas att du känner att det är en fristad för att lufta erfarenheter, frågor och tankar. Och att här finns människor som bryr sig.
SvaraRaderaTack :)
SvaraRadera